Här hade jag verkligen inte tänkt hamna när jag gick ut genom dörren igår. Men det gjorde jag likväl. Hur?
Jo, jag gick ut på en promenad för att utforska staden lite och för att skriva ett brev. Bredvid en liten väg i skogen jag gick in i stod en stubbe som såg bekväm ut att sitta på, så jag satte mig där och började skriva. Efter en stund kom en häst gående och bakom hästen rullade en vagn med en gubbe på. Efter tre veckor av roliga möten med främmande människor här och var förvånade det mig föga att han bromsade in vagnen för att ta en liten pratstund. Det var en väldigt trevlig vithårig gubbe och han frågade mig om jag inte ville ha skjuts någonstans. Själv skulle han till Rettershof, där hästen hörde hemma - en gård med tillhörande stall, promenadvägar och restaurang, där jag varit på utflykt med barnen. Jag, som inte kan erinra mig att jag någonsin åkt häst och vagn, plockade snabbt ihop mina saker och hoppade upp bredvid honom på bänken, och så bar det av mot sagda gård. Föräldrar och andra som oroar sig för min hälsa: jag gör inte det här frekvent, åker med främmande människor alltså. Jag bedömde situationen som säker den här gången.
Vi hade en riktigt glad pratstund och imorgon sticker jag till Rettershof igen för att åka med honom och hästen till Königsteins berömda borg, där jag ännu inte varit. Spännande!
